När det går att sila jorden mellan fingrarna utan att den klumpar ihop sig, då är det dags att sätta igång på allvar i trädgården. Det är nu grunden läggs för kommande skördar – så fram med sekatören, gödsel- och kalksäcken!
Kanske hann du inte med att höstgräva köksväxtlandet? Om det gäller en sandjord gör det inte så mycket,eftersom det går lika bra att vända jorden tidigt på våren. Lerjordar däremot bör grävas rejält på hösten, och det översta lagret ska bara vändas försiktigt på våren, eftersom man annars lätt förstör de luftkanaler som frosten sprängt under vintern. Kanalerna är viktiga för jordens struktur, lufttillförsel och för daggmaskarnas trivsel.
En bra trädgårdsjord innehåller rejält med mullämnen och näring. Om du aldrig tillsätter någon gödsel, kompost eller torv, blir jorden med tiden allt sämre och urlakad. Därför är det bra att skänka jordkvaliteten en tanke varje vår. I samband med grävning eller vändning av jorden är det praktiskt att samtidigt förbättra jorden med stallgödsel, förslagsvis ett kilo hästgödsel per kvadratmeter.
Många häststall har problem med att bli av med gödseln, så de skänker gärna bort den. Kontrollera för säkerhets skull att gården inte har problem med den spanska skogssnigeln (mördarsnigeln) innan du tar hem gödsel därifrån. Det går även bra att köpa stallgödsel i plantskolan. De olika sorterna saluförs ibland som naturgödsel. Hönsgödsel innehåller mest kväve och ska användas med försiktighet på våren.
Fem saker att tänka på:
1. Grönt kretslopp
Har du tillgång till egen kompost är det nu den ska ner i jorden. Hushållskompost innehåller en del näring och framför allt mullämnen. I handeln finns också olika sorters konstgödsel som innehåller näring, men inte mullämnen. Många är märkta med beteckningen NPK, som står för de tre viktiga näringsämnena kväve, fosfor och kalium. Följ doseringsanvisningarna på påsarna. Glöm inte bort att gödsla perennrabatter, bärbuskar, fruktträd samt näringskrävande prydnadsbuskar och träd. Gödselmedel bör myllas ner i jorden direkt efter utläggningen, för att växterna snabbare ska få tillgång till det. En regnskur eller vattning skyndar också på processen och minskar risken för att en del av kvävet ska försvinna upp i luften i form av ammoniak. Då luktar det bara illa och blir ett miljöproblem i stället för en gåva till jorden.
2. Koll på pH-värdet
Tänk också på jordens pH-värde som visar om jorden är sur, neutral eller basisk. De flesta växter trivs bäst vid neutrala pH-värden runt 7. Rododendron, azalea och ljung tillhör undantagen och trivs bäst i en sur jord med pH-värde 4,5-5,0. Buxbom, häggmispel, druvfläder, paradisbuske och pärlbuske trivs alla med basisk jord med ett pH-värde över 7,0 och vill gärna ha lite extra kalk. Det finns olika metoder att ta reda på jordens pH-värde och test finns att köpa i välsorterade plantskolor och växtbutiker.
3. Sätt fart på gräset
Efter en lång vinter kan gräsmattan se rätt bedrövlig ut, men den brukar snabbt vakna till liv igen under den livgivande solens strålar. Ett tunt lager sand (toppdressing) hjälper till att få fart på tillväxten. Passa på och fyll igen ojämnheter och hålor. Kratta bort löv och gamla kvistar och luckra upp där fjolfjolårsgräset lagt sig som en tjock filt. Om det är problem med mossa är det viktigt att kalka,då mossan trivs bäst i sur jord. Vid skuggiga lägen, till exempel intill en häck, är det lika bra att acceptera mossan, eftersom gräset knappast kommer att etablera sig där.
4. Dags att röja
Visst är våren en bra tid att röja och göra fint i trädgården! Inspektera träd och buskar och ta bort döda grenar. Bärbuskar kan beskäras på våren före knoppsprickningen. Ta bort de äldsta stammarna längs med marken samt glesa ut buskarna. Gallra hallonlandet om du inte hann i höstas. Hallonplantor är tvååriga, och de som gav bär förra året är döda och ska tas bort. Lämpligt antal plantor per löpmeter är sju till tio.
5. Beskärning av äppelträd
Äldre äppelträd kan beskäras året om, men det är lättast att se hur formen blir när de är kala. Vänta med beskärning av yngre träd tills frostrisken är över. Plommon- och körsbärsträd ska inte beskäras på våren, utan beskärs lämpligast efter skörd. Ta bort en av två korsande grenar. Ta bort grenar som växer inåt mot huvudstammen. Vid inkortning av grenar, klipp alltid strax över en utåtriktad knopp. Om en större gren ska sågas av, var noga med att lägga snittet en liten bit utanför huvudstammen (alldeles utanför grenkragen). Lämna aldrig små grenstumpar kvar. Se till att grenarna på trädet är jämnt fördelade runt om efter beskärningen.
Lena Sofia tipsar
Kalkälskande buskar:
• buxbom • druvfläder • häggmispel • paradisbuske • pärlbuske
Buskar som vill ha extra näring:
• häggmispel • järnek • magnolia • paradisbuske • rönnsumak • schersmin • spirea • syren • ölandstok
Buskar och träd som kan beskäras på våren:
• azalea • berberis • bok • ginst • gullregn • hästkastanj • järnek • mahonia • perukbuske • rododendron • rosenspirea • syrenhortensia
Kom ihåg-lista:
• Kalka vid behov.
• Toppdressa gräsmattan = lägg på ett lager sand.
• Gödsla gräsmattan första gången när den börjat växa.
• Beskär bärbuskar, päron- och äppelträd före knoppsprickningen
• Gödsla köksväxtland, rabatter, fruktträd, bärbuskar och jordgubbar när jorden har rett sig, det vill säga inte klumpar ihop sig när man gräver i den.
Av Lena Sofia Andersson (text)
Och Eva S Andersson (foto)
Skriv ny kommentar