Så väljer du rätt värme för huset

Vilket uppvärmningssystem ska man välja när man bygger nytt eller vill byta? Alternativen är många, men vilket är bäst för dig?

Det optimala är passivhus som helt eller nästan saknar uppvärmningssystem. Det är möjligt tack vare att väggar, tak, golv och fönster är så välisolerade att kroppsvärmen från dem som bor där, tillsammans med värmen från belysning, elektronik och hushållsapparater, ska räcka för att hålla temperaturen, åtminstone större del av året. Vatten måste dock värmas upp.
— Men man kan också satsa på att effektivisera sitt gamla hus. Skaffa bättre fönster och tillläggsisolera vinden och väggarna. Då kan man välja en mindre uppvärmningsanläggning om man nu behöver byta, säger Bengt Drakenberg på Energikontoret Skåne.

Vanligast med el
Det finns över 1,6 miljoner småhus i Sverige, och el är fortfarande det vanligaste uppvärmningssättet, antingen direktverkande eller i kombination med biobränsle eller olja. Allt fler husägare använder sig av fjärrvärme, biobränsle eller värmepumpar, medan de som nyttjar olja minskar i antal. Ved är fortfarande billigast, följt av bergvärme, pellets, flis och fjärrvärme.
— Men variablerna är många. Om man ska handla ved på bensinmacken är den knappast billigast. Å andra sidan är den ju i princip gratis om man har tillgång till egen skogsmark.

Se på huset
Huset är viktigt när man ska byta uppvärmningssystem – var det ligger, vilket material det är byggt av, hur många våningar det har och hur många som bor där. — Har man ett gammalt hus med skorsten är byte till biobränsle logiskt. Då kan man utnyttja skorstenen för att hjälpa till att ventilera huset. Om man vill göra det enkelt för sig kan man välja fjärrvärme – där det finns.
— Det är prisvärt, men man bör förstås se över hur mycket en anslutning kostar.Värmepump Ett alternativ för den som inte har plats för biobränsle och där fjärrvärme saknas, kan vara värmepump. Bengt Drakenberg visar en ritning över ett kataloghus från 1970-talet. — Här finns inte utrymme för någon större anläggning, säger han. Jag hoppas att man i framtiden ska kunna ställa större krav på teknikutrymme för värme redan när husen ritas. Solvärme är miljövännernas favorit.
— Men det är ett komplement som alltid måste kombineras med något annat, till exempel biobränsle.

Så värmer vi:

Therese & Magnus Twedberg bor med sina tre barn i en enplansvilla på 168 kvadratmeter. Huset är byggt 1972. — Vi flyttade hit för tre år sedan. Då fanns redan direktverkande el och en luft/luftpump som värmekällor. I vintras gick värmepumpen sönder. — Det hände just när vi skulle resa utomlands på semester, så under en hel månad värmdes huset med enbart el. Det syntes direkt på elräkningen. Nu finns en ny luft/luftpump på plats som kostade familjen ungefär 25 000 kr att installera. — Vi har kvar elen, men den använder vi bara i det mest avlägsna hörnet av huset och bara när det är kallt ute. För att ytterligare pressa kostnaderna har familjen också installerat energifönster. — Men det har skett alldeles nyligen, så vi har ännu inte sett hur mycket vi sparar. Men vi räknar med en kostnad på 23 000 kronor per år.

Martin & Maria Westholm bor med sin dotter i en 1,5-plansvilla som byggdes redan 1895. — Huset är på cirka 200 kvadratmeter. När vi flyttade hit för 15 år sedan värmdes det av vattenburen el. För tre år sedan bestämde familjen sig för att byta värmeanläggning. — Vi fastnade för grundvattenvärme och lät borra två hål 10-15 meter ner i vår trädgård. Resultatet lät inte vänta på sig. — Våra elkostnader halverades och vi har inte haft några problem med värmepumpen. Trots att installationskostnaden hamnade på 120 000 kronor räknar vi med att den är betald om fem år. — I dag har vi kostnader på cirka 22 000 kronor per år.

Bertil & Birgit Lindeblad bor i en 1,5-plans villa på 180 kvadratmeter byggd 1971. — Vi flyttade in när huset var nybyggt och värmdes upp av olja. Det fanns inte så många alternativ på den tiden och oljan var billig. Sedan kom oljekriserna och priserna steg. — 1982 fick vi chansen att installera direktverkande el. Det var ett bra erbjudande. Brännaren till oljepannan stannade ibland och besväret med att inspektera den nergrävda tanken var inget vidare. Dessutom var elen billig. — Ja, i alla fall i början. Sedan kom skattehöjningarna. För snart två år sedan var det dags för nästa byte. — Elpannan började bli gammal, så vi satsade 45 000 kronor på att investera i en luft/vattenpump. Det blev succé. — Tidigare gjorde vi av med ungefär 25 000 kWh el per år, säger Bertil. Nu har vi halverat elkostnaderna och är nere på cirka 14 000 kronor per år.

Ingvar & Birgitta Sandberg bor i en 1,5-plansvilla på 164 kvadratmeter, byggd 1970. Själva flyttade de dit 1987. — Vi hade direktverkande el fram till för tre-fyra år sedan när vi tyckte anläggningen började kännas omodern. Det hördes också irriterande knäppningar. De bytte till eluppvärmda, oljefyllda element. Tidigare hade de också installerat en braskamin. — Först hade vi en öppen spis, men det gav inte så mycket värme. Det blev mycket bättre när vi satte in en kassett i stället. Dessutom bytte vi till mer moderna fönster. Nu är de nöjda. — I dag betalar vi cirka 18 000 kronor per år för uppvärmning och hushållsel.

7 OLIKA SÄTT ATT HÅLLA VÄRMEN

BIOBRÄNSLE
I det innefattas ved, pellets och flis. Bränslet matas in i en panna och bränns. Fördelar: Lågt pris, förnyelsebart bränsle, lugn prisutveckling. Installationskostnad oftast lägre än värmepump, 70 000-150 000 kr. Nackdelar: Utrymmeskrävande anläggning och förråd.

DIREKTVERKANDE EL
Fördelar: Lätt att installera och reglera. Ett smidigt system. Nackdelar: Numera nästan ointressant på grund av priset. Kostnadsnivån på energin gör att den i praktiken bara går att använda i fritidshus.

FJÄRRVÄRME
Hett vatten produceras och distribueras från en fjärrvärmecentral via ledningar till kunderna. Fördelar: Driftsäkert, tar liten plats och är billigt även om priserna varierar mellan bolag. Nackdelar: Dyrt, cirka 6 000 kr per radiator, om man måste installera sådana. Kan ge problem med fuktbalansen i utrymmen där man tidigare har haft andra uppvärmningssystem. Finns endast i tätorter.

GAS
Naturgasen distribueras via ledningar till hushållens gaspannor. Fördelar: Rent, inga utsläpp, effektiva pannor, kan även användas i oljepannor med hjälp av en speciell gasbrännare. Installationskostnad runt 100 000 kr för egen gaspanna. Nackdelar: Dyrt, fossilt bränsle, begränsad geografisk tillgång.

OLJA
Oljan levereras med tankbil till villapannorna. Har varit det stora uppvärmningssystemet efter kriget. Fördelar: Billig installation, stort energiinnehåll. Nackdelar: Fossilt bränsle, dyrt.

SOLVÄRME
Energi från solen överförs från solfångaren till ackumulatortank. Fördelar: Inga utsläpp. Perfekt för den miljömedvetne. Installationskostnad: 50 000 kr för tio kvadratmeter. Nackdelar: Kan bara användas som komplement till andra uppvärmningskällor. Bygglov krävs ofta för anläggningen.

VÄRMEPUMPAR
Luft/luft utvinner värme ur luften utanför och sprider den i villan. Fördelar: Billig installation, 15 000-20 000 kr. Lågt energipris. Nackdelar: Komplement.

Luft/vatten ger värmen från luften till ett vattenburet system. Installation 90 000-110 000 kr. Fördelar: Bra om huset saknar öppen planlösning eller har flera våningar. Nackdelar: Blir väldigt dyrt att installera om det inte redan finns ett vattenburet system i huset.

Bergvärme, jordvärme, sjövärme och grundvattenvärme utnyttjar värmen i jord och vatten. Anläggningarna kostar mellan 140 000 och 170 000 kr att installera. Fördelar: Alla värmepumpar har lågt energipris och inga utsläpp. Nackdelar är främst risken för att elpriserna stiger och gör dem dyrare.

Frånluftsvärmepump återför värme från ventilationsluften till huset. Den finns i dag bara i nybyggda hus. Större hus än 100-110 kvadratmeter kräver oftast ytterligare en värmekälla.