Solenergi strålar från taket

Många svenskar dyrkar solen – familjen Collin har numera ännu flera skäl att längta efter heta strålar.
Sommaren 2010 installerade de nämligen en solfångare på taket som komplement till vedpannan.
– Vi sparar både pengar och min rygg, ler pappa Martin.

Familjen flyttade in i sitt nyköpta 1930-talshus på den östgötska landsbygden lagom till sommaren år 2000.
En av de allra första åtgärderna i flera års renovering var att byta värmesystem.
Då åkte den gamla oljepannan och varmvattenberedaren ut – och in kom en vedpanna med ackumulatortank.

Eldar med ved
– När man bor så här på landet och har bra kontakt med bonden är det lätt att få tag på billig ved. Att vi även har mycket plats att förvara den gjorde valet enkelt. Den enda nackdelen är att det krävs en rejäl arbetsinsats. Jag brukar köpa in     ett stort parti och under en veckas tid hugga så att det räcker ett helt år, berättar Martin Collin. Han fortsätter:
– Det ger i alla fall bra träning och jag slipper att köpa gymkort (ha, ha).
Under vinterhalvåret, när vi eldar som mest, krävs sedan att jag matar in ny ved i  pannan ett par gånger varje dygn. Funderingar på att komplettera med solfångare har funnits under alla år i villan.

Byggde in solfångarna
Men det blev verklighet först sommaren 2010, då de efter att ha byggt ut huset med 100 kvadratmeter ändå skulle byta takpannor.
– Annars hade det inte varit aktuellt och jag kan tipsa andra om att bygga in solfångare i taket i samband med att man renoverar tak och fasad. Det är inte alls lika snyggt och kostar dessutom mer att lägga vakuumrör på det befintliga taket än att fälla in själva kollektorn (solfångaren) som en del av taket. Och att ha solfångaren på pannorna ser heller inget vidare ut.
En annan fördel är att vedpanna och solfångare är optimala att kombinera. En stor del av utrustningen – som exempelvis ackumulatortanken – fanns ju redan.
– Rent praktiskt fungerar det jättebra. I Sverige har ju inte solfångaren så mycket verkan under vinterhalvåret, då vi eldar för fullt. Men det är jätteskönt att slippa elda under sommarhalvåret. Något som sparar både pengar och inte minst min rygg. Jag får mer tid till familjen, är ju roligare att sticka i väg och bada än att ge sig in i pannrummet (skratt).
Martin valde att bygga på egen hand och fick all utrustning hemlevererad för ungefär 25 000 kronor.

14 kvadrat glas
– Skriver man av den på 20 år innebär det 1 250 kronor om året, vilket ju inte är så farligt. Den är både gratis i drift och bäst för miljön av alla värmesystem. Då får man ta att det tog en vecka för tre man att sätta upp de sex glasskivorna som täcker 14 kvadratmeter av taket. Svärfar Tomas, hans vän Lars och jag lånade grannens traktor för att lyfta upp dem.
På datorn i källaren kan man utläsa antalet timmar per månad som solfångaren varit i gång. Under juli 2010 var det totalt 160 timmar, vilket innebär ett snitt på 5,16 timmar per dag.
– Sedan sjunker det gradvis, men vi hade ändå knappt 50 timmar under oktober så chanserna är goda att vi bara behöver vedelda sex månader om året numera.
Martin älskar att hitta smarta lösningar i hemmet, men också sådana som sticker ut.

Till den senare kategorin hör inte minst golvet i det nyutbyggda vardagsrummet, som till stora delar utgörs av plankor från träd på deras egen tomt.
– Träden klövs på ett sågverk i närheten och fick sedan torka i ett år. Därefter hyvlades de och torkade ytterligare ett år. Det har varit ett enormt hästjobb, men är otroligt kul när det ligger på plats.

En lantlig livsstil
På tal om hästar har familjen fem kusar i stallet bredvid som döttrarna tycker mycket om att rida på.
Överhuvudtaget vimlar det av djur – hund, katter, kanin, getter, höns…
– Det är jätteroligt att växa upp med så många djur och vi har alla våra egna favoriter, berättar tjejerna.
Att de dessutom gillar solen behöver vi nog knappast tillägga. Investeringen på taket var en strålande idé för hela familjen.

Det här är solvärme
• Plana solfångare har funnits i Sverige sedan 1970-talet och blir vanligare för varje år på grund av ökade energipriser och miljömedvetande.

• Solfångare placeras helst på ett skuggfritt tak i söderläge, helst med 45-60 graders lutning. Mindre lutande tak åt öster och väster fungerar också, men då behöver man öka solfångarytan för att behålla samma effekt.

• Solfångarsystemet består av solfångare, pumpenhet, reglercentral och expansionskärl som bör kopplas ihop med befintligt värmesystem.

• Värmen från solen fångas upp av solfångarna och överförs till en ackumulatortank alternativt varmvattenberedare. I denna behållare lagras värmen tills den behövs. Dessa ska därför vara bra isolerade för att värmeförlusten ska bli så liten som möjligt.

• De allra flesta värmeanläggningarna kan kombineras med solvärme. Mest sparar de som har el- och veduppvärmda hus när det gäller pengar, respektive arbete.

• Staten kan ge solfångarbidrag för installation av solvärmeanläggning. Aktuella regler finns att hämta hos Boverket eller din kommunala energirådgivare. Tänk på att man inte kan få ROT-avdrag för installation samtidigt som solfångarbidrag.

Text: Joakim Löwing
Foto: Peter Ericsson